Tillämpning av regler

Programföretagen ska följa de krav och regler som finns och myndigheten kontrollerar detta genom sin tillsyn, bland annat genom granskningsnämndens arbete. Nämnden tillämpar de uppsatta reglerna och genom sina beslut skapas kontinuerligt vägledande beslut, även kallat praxis.

Här nedan visar vi några beslut som exempel på hur några av reglerna tillämpas.
Du kan läsa mer om vad varje regel innebär på sidan Krav och regler.

Opartiskhet

Ensidig behandling av ett ämne eller händelse

Dokumentären Borrelia – en tyst epidemi
Dokumentären handlade om det kontroversiella ämnet kronisk borrelia. Nämnden ansåg att programmet gav en ensidig bild av ämnet. En sådan ensidighet kan accepteras under förutsättning att utgångspunkten görs tydlig för publiken. Nämnden ansåg att det inte klart framgick att borrelia skildrades från en sådan utgångspunkt. Programmet stred därför mot kravet på opartiskhet. Beslut 14/01469.

Ställningstagande i en kontroversiell fråga

Wollter och Röör
Programmet avslutades med en personlig betraktelse av programledaren Sven Wollter om bland annat ombyggnaden av Slussen. Trots att inslaget hade en personligt kåserande karaktär som stod klar för lyssnarna ansåg nämnden att hans uttalande om Slussen var så långtgående och värderande att det innebar ett ställningstagande i en kontroversiell fråga. Beslut 12/00065.

Satir

Det råder vida ramar för vad som får sägas i ett program med klar ironisk, satirisk eller parodisk karaktär. Nämnden har exempelvis friat ett flertal inslag i Tankesmedjan i P3.

Krönikor, kåserier och recensioner

I krönikor, kåserier och recensioner finns utrymme för kritiska och värderande omdömen, förutsatt att inslagets karaktär kan antas stå klar för publiken.

Ring P1
Granskningsnämnden har i ett flertal beslut konstaterat att Ring P1 är ett direktsänt telefonprogram där programledarens roll är att i dialoger och polemik med lyssnarna föra debatten framåt. Mot den bakgrunden har inslagen inte stridit mot kravet på opartiskhet. I några enskilda fall har nämnden kritiserat eller fällt inslag i programmet, se exempelvis beslut SB902/05 och 13/01316.

Saklighet

Uppgifter ska vara korrekta

Uppgifter som är av betydelse ska vara korrekta. Inslag får inte vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.

Kluvet land – Ingen är vän med en fattig, P1
Programmet i P1 handlade om Frida i Malmö och hur det är att inte ha en fast anställning. Nämnden konstaterade att för sammanhanget väsentlig information om Fridas faktiska levnadsvillkor utelämnades i programmet, särskilt att hon ägde en bostadsrätt. Mot bakgrund av att Fridas ekonomiska förutsättningar var centrala för programmets framställning ansåg nämnden att utelämnandet av informationen om att Frida ägde en bostadsrätt medförde att programmet blev så vilseledande att det stred mot kravet på saklighet. Beslut 12/01078.

Rättelse av felaktig uppgift

En felaktig sakuppgift måste alltid rättas (beriktigas) när det är befogat. Ett beriktigande ska sändas i eller i anslutning till ett program av samma eller liknande karaktär som det som anmärkningen avser.

Du gamla du fria, TV4
Dokumentären i TV4 handlade om ett inslag om misskötsel inom äldrevården. Granskningsnämnden konstaterade  att inslaget uppgav en felaktig uppgift och att en rättelse som sändes av TV4 inte tillräckligt korrigerade felaktigheten i inslaget. TV4 hade därmed inte följt bestämmelsen om beriktigand. Beslut 14/02144.

Rättelser ska göras så snart som möjligt

Enligt nämndens praxis är det tidsmässiga sambandet mellan ett inslag och beriktigande av betydelse.

Kulturnyheterna, inslag om Konstnärsklubben, SVT1 och SVT2
Inslagen handlade om att Konstnärsklubben vid sitt årsmöte hade röstat mot ett förslag att tillåta kvinnliga medlemmar. Granskningsnämnden konstaterade att en uppgift om att Konstnärsklubben årligen delar ut två miljoner kronor till konstnärer med nedsatt arbetsförmåga var felaktig. Enligt nämndens mening gjordes beriktigandet i det aktuella fallet alltför sent, först 8 veckor efter att SVT fick veta att uppgiften var felaktig. Nämnden fann mot denna bakgrund att SVT inte följt bestämmelsen om beriktigande i radio- och tv-lagen. Beslut 14/00697.

Genrebilder

Rapport- inslag om skolbesök, SVT1
Inslaget handlade om ett förslag från Lärarförbundet om att stoppa alla partiers skolbesök till dess rektorer fått möjlighet att stoppa rasistiska och nazistiska partiers skolbesök. Nämnden konstaterade att bildsättningen i inslaget, med fokus på en SD-representant och SD:s partisymbol på representantens tröja, visades i samband med redogörelser för Lärarförbundets uppmaning att ge rektorer rätt att stoppa bland annat nazistiska partiers skolbesök. SD framstod därigenom som ett exempel på ett nazistiskt parti vilket SVT i sitt yttrande inte visade grund för. Nämnden ansåg att framställningen medförde att inslaget stred mot kraven på opartiskhet och saklighet. Beslut 14/01339.

TV4Nyheterna, inslag om läkemedelsberoende
Inslaget handlade om en motion som Miljöpartiet hade lagt fram. Enligt motionen borde Statens folkhälsoinstitut få ansvaret för att följa upp beroendet av narkotikaklassade läkemedel. I inslaget, som sändes i ett nyhetsprogram, visades bilder på förpackningar avseende flera läkemedel som inte var narkotikaklassade eller klassade som beroendeframkallande. Bilderna på läkemedlen visades visserligen snabbt, men var fullt igenkännbara för användare av läkemedlen ifråga. Enligt nämndens mening kunde illustrationen ge ett felaktigt intryck av att alla de visade läkemedlen var narkotikaklassade eller klassade som beroendeframkallande. Inslaget stred därför mot kravet på saklighet. Beslutet SB 116/10.

Respekt för privatlivet

I ärenden som rör respekt för den enskildes privatliv tar nämnden först ställning till om den berörda personen kan identifieras av andra än de som redan känner till de aktuella förhållandena. Om sådan identifiering inte är möjlig, sker ingen fortsatt prövning i ärendet. Kan personen identifieras, är nästa steg i prövningen att bedöma om de lämnade uppgifterna eller sammanhanget är av sådan karaktär att programmet innebär ett intrång i personens privatliv. Om ett intrång bedöms ha uppkommit går nämnden vidare och prövar om det finns ett allmänintresse som motiverar intrånget. Generellt sett gäller att personer med framskjutna positioner i samhället får tåla mer av negativ publicitet än privatpersoner.

Om någon väljer att själv framträda i ett program och berätta om sina personliga förhållanden uppkommer normalt inget intrång i hans eller hennes privatliv.

Identifiering

En person behöver inte förekomma med namn eller bild för att identifiering ska vara möjlig utan detta kan ske även på andra sätt, till exempel genom uppgifter om kön, ålder, yrke, arbetsplats och ort. Det kan också vara genom röster, genom andra personers medverkan i programmet eller genom bilder på exempelvis gator och hus.

Exempel
Ett tv-inslag handlade om en man som var anhållen för mordförsök på sin pappa. Medan reportern berättade om händelsen visades bilder på bland annat delar av ett rött hus med vita knutar, ett staket och en cykel som stod lutad mot huset. Nämnden ansåg att pappan kunde identifieras genom att mamman till deras gemensamma barn medverkade i inslaget med sin egen röst samt genom de bilder som visades på pappans hus.

Inget intrång

Här följer exempel på beslut där granskningsnämnden ansåg att det inte var något intrång.

Ett tv-inslag handlade om en bostadsaffär och vilket ansvar den fastighetsmäklare som skött försäljningen hade för att upplysa köparna om att säljaren av en lägenhet hade stora ekonomiska problem. Inslaget riktade allvarlig kritik mot hur mäklaruppdraget hade utförts. I inslaget nämndes förnamnet på den fastighetsmäklare som utfört mäklartjänsten och mäklarfirmans företagsnamn syntes tydligt i bild. Nämnden konstaterade att det visserligen var möjligt att identifiera fastighetsmäklaren genom de uppgifter som kom fram i inslaget men att den kritik som förekom i inslaget avseende mäklarens agerande i sin yrkesroll inte var av intrångskaraktär. Inslaget stred därför inte mot bestämmelsen om respekt för privatlivet.

Intrång

Granskningsnämnden har exempelvis funnit att uppgifter om hälsa, familjekonflikter och rapportering om brott, övergrepp och oegentligheter inneburit ett intrång i den berörda personens privatliv. Även annan exponering i negativa sammanhang kan innebära ett privatlivsintrång.

Våldsskildringar och pornografi

Om granskningsnämnden bedömer att ett program innehåller sådant våld eller pornografiska bilder ska nämnden anmäla det till JK. Nämnden har exempelvis anmält följande sändningar till JK; Gränsen, The Pacific (beställ-tv), Banshee och Let me in.

Mediets genomslagskraft

Våld

Bestämmelsen innebär enligt nämndens praxis ett krav på återhållsamhet i fråga om våldsskildringar och våldsinslag som sänds på tider då barn kan antas ta del av programmen. Nämnden tillämpar en strängare bedömning för program eller inslag före kl. 21.00 än för senare sändningar. Nämnden tar även hänsyn till programsammanhanget och om någon varning föregick sändningen.

Nämnden har exempelvis fällt sändningarna av följande filmer som innehållit scener som kan verka skrämmande för barn och som sänts före kl. 21.

Lara Croft – Tomb Raider, Road to Perdition, Dark Shadows och Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö.

Tidsgränsen 21.00  gäller inte för våldsskildringar i nyhetsprogram. För att inte lägga alltför stora hinder i vägen för nyhetsförmedlingen gäller huvudregeln att man vid nyhetssändningar före kl. 19.00 ska visa återhållsamhet i framställningssättet.

Alkohol i radio och tv

Nämnden har godtagit vintips i radio- och tv-program.

Rökning

Under Almedalsveckan sände Nyhetsmorgon från utomhusmiljöer på Gotland. I programmet valde en företrädare för programföretaget att röka pipa samtidigt som han och hans programledarkollega presenterade några av dagens gäster. Enligt nämndens bedömning kunde härigenom TV4 inte anses ha visat sådan varsamhet som krävs vid speglingen av bruket av tobak. Nämnden fann därför att inslagen stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft i TV4:s sändningstillstånd. Beslut 14/01628.

Diskriminering/fördomar

Big brother
Granskningsnämnden har fällt inslag i dokusåpan Big brother för att de gav uttryck för en fördomsfull syn på roller och behov hos kvinnor och män och innebar en objektifiering av kvinnor. I Big Brother förekom under en vecka ett temainslag som gick under benämningen Tusen och en natt. Temat presenterades som ”rena paradiset för killarna” som skulle få sitt ”alldeles egna lilla harem”. Killarna skulle tävla om att hamna i Oasen där tre tjejer skulle bo i tre dygn. Killarna skulle i slutet av veckan välja vem av ”haremsdamerna” som skulle få den sista platsen i Big Brother-huset. Nämnden ansåg att könen skildrades på ett stereotypt sätt som var uppenbart kränkande för såväl kvinnor som män. Beslut 11/00751.

Ring P1
Nämnden har också fällt Ring P1 för att okommenterat ha sänt ett förinspelat lyssnarinlägg som gav uttryck för en uppenbart kränkande och fördomsfull syn på invandrare från arabisktalande länder. Beslut 11/02885.

Uppmuntran till farligt beteende

Hej hej sommar
I ett avsnitt av sommarlovsprogrammet Hej hej sommar berättade programledaren Sandra att hon hade planerat en ”torrsimskola”. Hon tog fram en hink fylld med vatten och sa åt programledaren Svante att han måste doppa huvudet fem gånger för att få märket Baddaren. Sandra tryckte ner Svantes ansikte i hinken två gånger. Andra gången tryckte Sandra med båda händerna och höll Svantes ansikte under vattnet i 4-5 sekunder. Att trycka ner och hålla kvar en persons ansikte i en vattenfylld hink var enligt nämnden ett klart farligt beteende som det finns risk att barn tar efter. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om att ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft. Att programledaren mycket kort kommenterade agerandet nästföljande dag och sa att det kan vara farligt ändrade inte den bedömningen. Beslutet SB 825/08.

Philofix
Ett avsnitt av barnprogrammet Philofix handlade om att göra fula pyssel och programledare gjorde om en docka till en lampa. I inslaget förklarade hon att man behövde en sax och en docka. Hon höll upp en docka och sa ”för nu är slutet nära” samtidigt som hon stack ned saxen i dockan och klippte ett hål i dockans bakhuvud och bål. Därefter satte hon in en ljusslinga i dockans ögon och mage. Inslaget anmäldes av 35 personer som sammanfattningsvis ansåg att programledaren ”torterade” och ”styckmördade” en docka som var lik en riktig bebis.  Flera anmälare ansåg även att det fanns en risk för att barn tog efter programledarens pyssel och utför samma sak på en riktig bebis. Granskningsnämnden hade förståelse för att inslaget med dockan kunde uppfattas som obehagligt och skrämmande för vissa tittare. Nämnden ansåg emellertid att inslaget inte uppmanade till att skada andra människor eller att det i något annat avseende som anmälarna tog upp var utformat på ett sätt som medför att inslaget stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Språkbruk

Granskningsnämnden har under den senaste 20-årsperioden inte fällt något inslag på grund av förekomsten av svordomar. När det gäller inslag som innehåller könsord har nämnden ansett att det i första hand är en fråga för programföretaget att avgöra om och när den typen av inslag kan sändas.

Otillbörligt gynnande

Ett gynnande av ett kommersiellt intresse kan accepteras om det är motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse. Att tittare eller lyssnare ibland tycker att reklamliknande inslag är informativa betyder inte att kravet på informationsintresse är uppfyllt. Det har inte heller någon betydelse för underhållningsintresset om programmet är populärt och har stor publik. Det är gynnandet – exponeringen av företaget eller produkten – som ska vara motiverat.

Recensioner

Program och inslag som uppmärksammar nya böcker, filmer, skivor med mera har i allmänhet godtagits med hänsyn till informations- och underhållningsintresset men det finns exempel på fällande beslut i nämndens praxis.

Sportnytt SVT2
I inslaget recenserades boken Jag är Zlatan av författaren NN. Programledaren höll upp boken och på en bildskärm i bakgrunden visades en bild på Zlatan Ibrahimović och flera exemplar av boken som låg staplade på varandra. Därefter framförde NN sin recension av boken. Under större delen av framförandet syntes boken på bildskärmen i bakgrunden. Under inslaget som var cirka 4 minuter långt syntes boken i bild i cirka 2 minuter och 50 sekunder.

Granskningsnämnden konstaterade att det med hänsyn till informations- och underhållningsintresset måste vara möjligt för SVT att uppmärksamma och recensera en bok om en av världens främsta fotbollspelare och i detta sammanhang visa boken i bild. Informations- eller underhållningsintresset motiverade emellertid inte ett framhävande av den exponerade produkten på ett så omfattande sätt som blev fallet. Beslut 11/03506.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SVT skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det otillbörliga gynnandet.

Vintips

Inslag med presentation och provsmakning av viner och andra alkoholdrycker har normalt godtagits av granskningsnämnden eftersom det uppkomna gynnandet ansetts motiverat av ett informations- och underhållningsintresse. Det finns även fällande beslut där fokuseringen på alkoholhaltiga drycker inneburit ett otillbörligt gynnande. Se beslut 10/00009, SB356-97 och SB751-09.

Varumärkesexponering

När sändningarna sker under förhållanden som programföretaget helt råder över och när exponeringen inte kan motiveras av några redaktionella skäl ställs särskilda krav på restriktivitet med exponering av varumärken eller logotyper.

Tjejen som inte kunde förlora SVT1
Programmet var en dokumentär som porträtterade friidrottaren NN:s karriär och privatliv. Arkivbilder varvades med intervjuer där hon reflekterade över sin karriär som friidrottare. Under programmet syntes Reeboks logotyp på NN:s träningskläder samt på bröstet på en tröja som bars av hennes sambo i samband med intervjuerna i deras hem.

Granskningsnämnden konstaterade att Reeboks logotyp förekom i bild vid flera tillfällen i programmet. Vid ett tillfälle bar en medverkande en tröja med varumärket över hela bröstet vilket exponerades från och till under fem minuter. Genom exponeringen av logotyperna uppkom tveklöst ett gynnande av företaget. Nämnden konstaterade också att programmet i stora delar var inspelat under förhållanden som SVT rådde över vilket medförde att det ställdes särskilda krav på restriktivitet med exponering av varumärken eller logotyper. Nämnden ansåg att programmet stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Beslut 13/00357.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SVT skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det otillbörliga gynnandet.

Se även det fällande beslutet 12/00050 som var en intervju med en känd golfspelare som var på Sverigebesök.

Stjärnor hos Babben SVT1
I programmet Stjärnor hos Babben spelade en medverkande artist bordshockey mot en annan programdeltagare. Inslaget varade cirka en minut. Varumärket på hockeyspelet hade täckts över och reklammärket i spelets mittcirkel hade ersatts med programmets logotyp. Resterande reklam på hockeyspelet för ett flertal olika varumärken syntes i inslaget.

Granskningsnämnden ansåg att ett visst gynnande av de varumärken som visades på bordshockeyspelet uppkom i inslaget. Nämnden ansåg dock att det uppvägdes av ett tillräckligt underhållningsintresse.Inslaget friades därför. Beslut 14/01238.

Produktplacering

Produktplaceringen får inte medföra att kommersiella intressen gynnas på ett otillbörligt sätt. Det finns även begränsningar i vilka slags produkter som får placeras. Information om att det förekommer produktplacering ska lämnas i början och slutet av programmet och efter avbrott för annonser.

Robinson TV4
Programmet innehöll produktplacering av en snabbmatskedjas varumärke och dess varor. Vid sex tillfällen under cirka tre sekunder per tillfälle syntes en symbol bestående av bokstaven P och en text om att programmet innehöll produktplacering. I de flesta fallen gick det knappt att urskilja texten. Vid det sista tillfället täcktes skylten av en annan elektroniskt inlagd skylt.

Granskningsnämnden ansåg att informationen om produktplacering inte var tillräckligt tydlig. Informationen saknade dessutom en upplysning om vilken vara eller tjänst som hade placerats i programmet. Nämnden ansåg vidare att den omfattande exponeringen framhävde snabbmatkedjans produkter och logotyp på ett otillbörligt sätt. Beslut 11/03201.

Mail
LinkedIn
Senast uppdaterad 2015-05-21